tisdag 2 mars 2010

Politisk färganalys

Redaktionen noterar den nygröna klorofyllstinna färgen som pryder Moderaternas nya valaffisch om hotet mot de hushållsnära tjänsterna. Har de Nya Moderaterna påbörjat en långsam förflyttning från det konservativt höger-blå till det piggare apoteksgröna som signalerar hälsa, miljö och omtanke? Våra politiska partier har ju färger som etablerat sig i varje svensk och som flitigt används av media; de gröna, de rödgröna, de blå, de röda, osv. Vid behov tillfogas prefixet mörk emellanåt för att verkligen markera graden av fundamentalism eller radikalitet.

Men vad händer när de traditionellt djupblå Moderaterna växlar över till andra nyanser, som den mer urvattnade ljusblå nyansen eller den lyriskt gröna? Håller spännvidden mellan de etablerade partierna att försvinna? Eller är det en ulv i fårakläder vi bevittnar? Vilket är lätt att tro när den pseudo-intellektuella kulturdebatten om konservatism och upplysning breder ut sig på ledar- och kultursidor i SvD. Entouraget från den mörkblå bloggosfären väcker en lätt obehagskänsla.

Det var enklare förr när blått var blått och rött var rött och de gröna huserade där någonstanns mittemellan. Men färgspektrat förändras med tiden, redaktionen kommer därför att följa denna färgomvandling med spänning. I väntan på nästa politiska färgutspel vill vi gärna rekommendera Göran Greiders kontemplation över just blått och rött.

Populära inlägg