måndag 1 mars 2010

Veckans politiska ord: medelklass

Det är valår och klassbegreppen står som spön i backen. Men var känner sig den svenska medelklassen mest hemma? Hos Alliansen eller hos de rödgröna? Medelklassen som vurmar välfärden, solidariteten, föräldraledigheten och de hushållsnära tjänsterna. Ja, de är svåra att demografera, de är gränsöverskridare och de finns där du minst anar det. Kanske också hemma hos dig. Hursomhelst, de är inte så gnidna som man kan tro, enligt Aftonbladets Helle Klein. I deras händer vilar dessutom, enligt många utvecklingsekonomer, välfärdens framtid. Kanske dags för medelklassens come-back, huka er politiker!

Från Wikipedia:
Medelklassen
är en benämning på en socioekonomisk samhällsgrupp som utgör ett mellanskikt i samhället. Med avseende på faktorer som inkomst, förmögenhet, utbildning, självständighet i yrkesutövningen och social prestige har medelklassen en mindre gynnsam ställning än överklassen, men en mer gynnsam ställning än arbetarklassen eller underklassen.

Ofta indelas medelklassen i övre medelklass och lägre medelklass. Till den övre medelklassen räknas ofta bland annat advokater, överläkare, professorer och mellanchefer[källa behövs]. Till den lägre medelklassen räknas ofta lärare, sjuksköterskor, poliser och ibland fackutbildade arbetare[källa behövs].

Vem som hör till medelklassen är omdiskuterat, likaså om man överhuvudtaget kan dela in människor i klasser. Hur medelklass definieras beror därför på den använda metodologin. Enligt den klassiska marxismen finns ingen medelklass; där talar man istället om en privilegierad arbetarklass. Inom sociologin används däremot begreppet oftare. Definitionerna är luddiga. En marxistiskt influerad definition av medelklass är människor som har eget kapital, men inte tillräckligt för att inte behöva arbeta. Det är också möjligt att ta fasta på graden av självständighet i arbetet. Medelklassyrken har då betydande frihet för den enskilda att själv avgöra vilka moetoder som skall användas för att uppnå ett givet mål.

I dag kan en arbetare i Skandinavien ha en högre livsinkomst än många akademiker, vilket reflekterar att socioekonomisk position beror på fler variabler än löneinkomst. Även längre tillbaka tiden i uppstår problem med en klassindelning. Till vilken klass hörde de ofta självägande bönderna i det svenska bondesamhället? Det är alltså inte lätt att dela upp befolkningen i klasser.

Populära inlägg