torsdag 11 november 2010

Diagno(s) okänd

Socialdemokratin lider av en okänd sjukdom. Symptomen är många, diffusa och oerhört varierande. Därav det tidskrävande arbete som nu genomförs av partiets egna kriskommission för att hitta "roten till allt det onda". Och innan rätt diagnos hinner ställas, riskerar partiet att tillintetgöras av sina egna smärtsamma konvulsioner.

Det är med visst obehag som detta klassiska drama nu kan följas i media, med starka inslag av politisk spänning. Och plötsligt känns det som att partiledare Sahlin snarast behöver boka in ett terapeutiskt möte med middle-left-mannen Tony Blair, som då skulle kunna komma med följande goda råd: "Den progressiva rörelsens historiska mission är att befria människor så att de kan röra sig uppåt socialt. Det är vad de vill. Men om de får för sig att de hålls tillbaka om de röstar vänster – det är då vänstern misslyckas.”

Och precis detta är kanske rätt diagnos, att de nya socialdemokraterna också behöver nå de väljare som av moderaterna kategoriseras som "arbetande svenskar", och som tycker att "livet funkar", som partiledare Sahlin själv uttrycker det.

För oss som redan nu vill blicka in i framtidens vilda gissningar om socialdemokraternas politiska öde, rekommenderas Martin Ådahls framtidskrönika om valet 2014 i nyhetsmagasinet Fokus.

Populära inlägg