tisdag 11 juni 2013

Post-Husby, pre-Almedalen tankar

Sverige hämtar andan efter en turbulent vår och försommar. Och mycket snart sänker sig vårt avlånga land ned i en annan frekvens, som filtrerar allting i någon form av sommar-lättja. Men först ska Almedalen avverkas, och det är väl inför denna gigantiska pr-politik-opinions-meet som krafterna nu samlas i både det privata och offentliga.

Statsministern viftar lite försiktigt från Expressens ordrika intervju med den ödmjuka bekännelsen att även han kan begå misstag, bara för att bekräfta att han finns där och att växeln strax läggs in för den kommande valrörelsen.

Skoldebatterna klingar snart av i samma takt som skolavslutningarna avverkas inför det stundande sommarlovet. Kanske väcks kunskapsförflackningen till liv i Almedalen, men visst förtjänar frågan att hållas levande ändå fram till valdagen 2014.

Husby-kravallerna känns redan avlägsna, allt medan gräsrotsrörelsen Megafonen försöker hålla den revolutionära tanken vid liv och integrationsministern får en plötslig ingivelse att tvångsflytta DO ut i förorterna. Den segregerade förorten som redan på 30-talet ritades in som en medveten samhällsbyggande princip, slår nu tillbaka med all kraft, och de självklara lösningarna svävar fritt utan förankring.

Och mitt i allt detta briserar så bomben om USA:s digitala övervakning i sann patriotisk anda, (och plötsligt rinner associationsbanorna iväg till en elegant fotograf vid namn Lord Snowdon). Men visst, blott 29-årige Edward Snowden må ha ett större uppdrag framför sig, i sin nya roll som det amerikanska säkerhetsorganet NSA:s fiende nummer ett. Men framförallt blir även vi svenskar påminda om hur genomlysta vi är i vårt digitala minglande.

Fast genomlysta har vi väl alltid varit, vi som är fostrade i ett genomorganiserat personnummer-katalogiserat samhälle. Men Prism-skandalen må ändå vara en viktig påminnelse om hur vi alla mer eller mindre omedvetet bjuder ut oss själva på den alltmer google-styrda marknaden.

Ja, så var det det där omdebatterade överskottsmålet. Debatten tog fart men tystnade också relativt snabbt. Nationalekonomen Klas Eklund gjorde sitt bästa för att ta över stafettpinnen från gårdskarlen Göran Persson i Fokus härförleden, men frågan ligger väl där och skvalpar hos finansminister Borg. För visst är det på tiden att vi skattebetalare får lite mer samhällsstärkande återbäring än ett femte jobbskatteavdrag?

Och vart tog alla sommarjobb vägen? En galloperande hög ungdomsarbetslöshet biter sig fast i det svenska samhällsbygget. Hur ska vi skapa sysselsättning åt alla dessa jobb-sökande unga mellan 16 och 29 år? Hur kan vi minska gapet mellan det faktiska kunskapsutbudet på arbetsmarknaden och det befintliga sysselsättningsutbudet?

Tankarna irrar så lätt i den vackra försommaren. Hur ska det bli med allting, undrar nog en och annan orolig själ. Måhända landar svaren på alla dessa livets outgrundliga frågor någonstans på campingen i Almedalen.




Populära inlägg